Jenzan

Vilket fruktansvärt brutalt uppvaknande jag fick i söndags morse. Det knackade på dörren, nån öppnade och ropade Jenny! Det var AK från stallet. Hon ropade att det hade hänt Zono nåt. Jag studsade upp, försökte hitta några kläder att dra på mig... Hon sa nåt om att han nog brutit benet att det var illa... Jag började må konstigt, bli skakis och fick frossa trots att det var skitvarmt ute... Vi satte oss i bilen och åkte ner och hon sa att jag borde förbereda mig på det värsta... 1000 tankar för runt i huvudet men jag kände mig konstigt nog lugn... När vi kom ner till hagen stod dom och höll honom i grimman.. Han stod på 3 ben, det 4e dinglade när han lyfte på det=( Han hade blivit avsparkad benet. Det värsta som kunnat hända.
Jag såg ju själv att det var av men allt kändes såå overkligt! Man hinner tänka så många tankar.... Men jag visste att det inte fanns nåt att göra.. Jag ringde till veterinären... Det var inte kul att sitta där och vänta i som det kändes, en evighet. Men Zono var helt lugn, han bara stod där, go som vanligt, han fick morötter och en massa hästgodisar som han tyckte var tokgoda, lillvännen=)  Veterinären kom tills slut och allt gick jättebra, lugnt och stillsamt. Men fy va hemskt det är att behöva se sin vän försvinna och veta att vi aldrig kommer kunna stå sådär som vi brukar göra, bara stå och mysa..
Han var den snällaste roligaste hästen jag någonsin träffat (och jag har träffat en hel del hästar).. Jag hade så många planer för oss och vår framtid och allt bara togs ifrån oss på en kort sekund. VARFÖR!?!
Han fick iaf ett par underbara soliga dagar som avslutning på livet, utan täcke och i en stooor hage.
Jag älskar dig Zono. Vi ses i Nangiala.






Som avslutning på kvällen så for jag och Tobbe med Zorba till hennes nya fodervärd, som om inte dagen varit nog jobbig.. Men det gick rätt bra, hon kom bra överrens med 1 av 2 hundar iaf och såg hyfsat glad ut när vi for.. Hon skulle få gå på promenad. Fick ett sms i morse att natten gått bra, alla hundar hade sovit gott.. Men, såklart, men min jävla tur här i livet så hade dom slagits och bråkat flera gånger under dagen så i morgon kommer hon hem...