Jenzan

Ibland är livet bara så där skit och värdelöst som det bara kan bli! I natt kunde jag inte sova.. Brukar inte ha nå problem med det men inatt gick det fan inte!
Gick och la mig ett, halv två... Låg och vred o vände på mig, kollade klockan.. 02.50... Vred o vände på mig lite till. Blev mer och mer irriterad, började fundera över livet, vad jag ska göra.. Jag vet inte vad jag vill. Skolan är knappt intressant, vet inte om jag vill gå kvar, är inte intresserad av värmebalans eller hur man bygger en laggård, vilket golv som är bäst för en ko eller vilken mjölkrobot som är bäst (Lely rocks). Eller är jag det??
Jag vill bo hemma med mina nya tapeter och träna agility med Baileyz och åka skidor med båda hundarna..
kl blev 03.30...  Men jag vill oxå skita i allt och åka till Sonja i Melbourne eller Ninni i Perth eller Karin, vart hon nu är.. I natt hade jag sjuk beslutsångest!!! Allt kändes verkligen skit, SKIT! Varför ska man dessutom plåga sig med gamla minnen när man vet att det aldrig kommer att bli bra!?! Tur att hundarna fanns. Spoonade med Zorba så kändes det lite bättre sen. Sista gången jag kollade på klockan var den 05.40!!! Fy fan. Sen däckade jag och sov så klart alldeles för länge!!!

På kvällen kom Veronica, min gamla medryttare förbi och drack te och pratade lite, så nu känns allt lite bättre. Men jag är less på att va själv, det är inte min grej. Jag vill ha folk omkring mig. Trivdes tokbra på skolans internat med älskade Ninni, Sonja, Karin o Pamela! Och ännu bättre blev det när Johanna o Cissi tittade in, och Beata!=) Åh va kul vi hade!!!!!!!!!!!!!!♥